“Vart vänder man sig som familjehem för att hävda barnets rätt?” Jag fick den den här frågan nyss av “Malin” och jag svarade ärligt att jag vet inte.

Malin skriver att hon redan skickat allt material till chefen för socialtjänsten, hon har rådfrågat en annan kommuns socialtjänst, hon har pratat med vuxenlinjen på BRIS som sagt att hon ska göra utanpåliggande anmälningar (vad nu det är?) och hon har kontaktat IVO och gjort en orosanmälan.

IVO borde vara den instans som familjehem ska vända sig till i såna här situationer, jag läser på deras hemsida: “Om du inte får gehör för dina synpunkter eller om du tycker att det finns allvarliga brister i en socialtjänstverksamhet kan du vända dig till oss på Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Vi är nationell tillsynsmyndighet för all vård och omsorg i Sverige, vilket bland annat innefattar socialtjänsten.”

Men Malin berättar att socialtjänsten som anlitar henne redan fått 23 IVO- anmälningar förra året. De handlade inte om det barn som är placerad i Malins familj, men 23 anmälningar borde ge en fingervisning till socialchefen att det är problem i deras sätt att driva familjehemsvård.

Fast hur mycket påverkar en anmälan till IVO egentligen?

En annan familjehemsmamma “Sara” berättade för mig att hon kände sig otroligt dåligt bemött av den person som hon pratade med på IVO.

“IVO har ingen skyldighet att utreda alla klagomål, utan myndigheten är fri att själv avgöra om det finns skäl att inleda tillsyn”

I både Malin och Saras fall så handlar det om att de kämpar för varsitt specifikt barns rätt till en lugn och trygg uppväxt. De har kämpat i månader nu, men berättar att de inte ens får till ett vettigt möte med socialtjänsten och de får varken förklaring eller en dialog. De uppfattar sig som ensamma i sin kamp för barnet.

Lex Bobby (2007:606) är lagen om utredningar avseende vissa dödsfall, det ska göras en utredning om barn avlidit med anledning av brott eller att barnet varit i behov av skydd. Det ska ge underlag för förslag till åtgärder som förebygger att barn far illa. 

Jag tycker att om myndigheterna strävar efter att förebygga att barn far illa, så borde de vara bättre på att ta anmälningar till IVO som görs av familjehem på allvar. Familjehemsföräldrar är också föräldrar, även om de inte fött fram barnet, och det måste finnas en instans som hjälper dem i såna här situationer.

Socialtjänsten är ingen okontaktbar och okontrollerbar maskin, Socialtjänsten består av människor och vissa av dessa gör fel, inse det och arbeta för barnens bästa – inte de vuxna.

 

5 Responses to Vem hjälper en orolig familjehemsförälder när socialtjänsten inte vill ge förklaring, ha en vettig dialog och samarbeta?

  1. anders says:

    jag kan inget annat än beklaga vi har haft fall där soc jour varit stängt pga utbildning.. blivit hänvisade till BUP om det blir allvarligare, haft 4 olika handläggare inom loppet av 3 månader ingen visste vad den föregående hade gjort, blivit tvingade att förklara vad ett jourhem gör och vad skillnaden är mot en instution upprepade gånger.. pågående behandlingar av placeringar har fått avbrott pga handläggare som ej klarat av att få fram medicin, fullmakter mm,mm,mm samntidigt känner jag för våra socialtjänsteän och kvinnor som i många fall gör ett fantastiskt jobb… de är dock bakbundna och har alldeles för få kollegor för att kunna göra ett bra jobb.. jag tror dock att man måste standardisera vissa delar av deras arbetssätt för att komma åt flertalet av problemen som återkommer gång på gång.. här har vi en utmaning åt dagens chefer i förvaltningarna att ta tag i..

  2. stefan says:

    Svårt att säga att socialtjänsten gör ett fantastiskt jobb..
    har sätt utredningar och rätt många barn placeras på mycket konstiga grunder…

    Ansvar är inte något som den myndighten tar för sin insatts..

    sesan att det blir lvvu på dåliga utredningar är en rättssäkerhet som är stor.. dwt är ju innan även politiker som skriver på och allt bara skrivs på utan någon riktig kontroll.
    samma är det ju i vårdnadstvister.. det ser inte ok ut

  3. 3 vuxna kunde inte hjälpa en orolig storasyster att få fram en tidpunkt då hon kunde försäkra sej att hennes lillasyster fick den vård hon behövde i fosterhem. Man bollar runt storasyster och sa att lillasyster var dödssjuk i telefonen. Lillasyster dog. Samma dag de skulle ha träffats. Men storasyster blev nekad någon dag innan. Hon kämpade en hel månad med socialsekreteraren,fostermodern och vårdföretagets konsulent på Attendo Care. Åklagarna blundar.det var en katt och råtta lek. Donia Hassan dog ensam på sitt rum utan läkarvård.

  4. monica says:

    Problemet finns över hela landet och åt båda håll. Det finns barn som far illa och inte omhändertas, det finns barn som omhändertas på dåliga utredningar. Det finns också barn som bott i familjehem i flera år och som där fått en full anknytning till “sin” familj, men som tvingas slitas upp för att återvända till sitt biologiska ursprung – trots att det innebär en traumatisk separation.
    Regelverket måste bli tydligare och ALLA som arbetar inom familjehemsvården måste få ordentlig utbildning.
    Kanske är det också dags att Sveriges regering vågar ta beslutet att BARNENS rätt ska gå före Föräldrarätten!

  5. gitte says:

    Är själv inne i något liknande. Men som jourfamilj. Möts av subjektiva godtycke från handläggare. Jag får rysningar när jag tänker på hur mycket makt en människa har över en annan människa. Oförlåtligt att utsätta barn för detta maktmissbruk.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

[+] Zaazu Emoticons Zaazu.com